This thesis presents a study aiming to identify the selection criteria for the digitization of posters at the National Library of Sweden (Kungl. biblioteket). The theory is that cultural heritage institutions are empowered to decide how our cultural heritage is presented as they select what items (or, as in this study, posters) will be digitized. The poster is studied as it is an interesting media form which historically was an important means of communication. The poster can represent and reflect historical events and opinions in society.

This thesis is performed as a case study, and has had the aim to study who has the power over cultural heritage, by studying the digitization selection criteria at KB and what influences there can be on the digitization selection process. The theory of the arm?s length principle, (Mangset, Kunst og makt, 2013) the professional model, (Rothstein, 2010), that digitization re-shape and re-contextualize cultural heritage material, (Dahlström et al. 2013), and different concepts will influence the digitization selection process has been used in this study. A qualitative research with document study and informant interview and e-mail interview has been conducted.

I den här uppsatsen ligger fokus på att utvärdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? på bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet är en funktion som gör det möjligt för användare att komma in på biblioteket även när personal inte är på plats. Det är en framförallt positiv bild som ges när man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhälle, ökar besök och utlån, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgängligt, är sammanflätade med att meröppet anses vara en framgång.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag.

The aim of my master?s thesis has been to examine the situation of the price lists in the National Library of Sweden, in Uppsala University Library and in the Nordiska Museet Library. The starting point was that the institutes have been operating within different institutional practices. These operational differences between the institutes have affected the collecting, the organizing and the accessibility to the information of the price lists. My master?s thesis is based on Birger Hjørlands theories of domains and knowledge organization.

The Royal Library (KB) of Sweden harbours great collections of different objects through a special law from 1661. This master degree paper is exploring a part of KB?s digitisation of those collections. It deals with the questions about what the KB had chosen for digitisation, why those choices were maid and who is responsible for making these decisions. The paper will also for example seek out different patterns and trends in the information.

Fler och fler webbapplikationer låter sina användare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras på något sätt, till exempel förminskas eller beskäras för att bättre passa in på webbsidan. Detta kan göras på flera olika sätt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nämligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gällande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig funktionalitet så som exempelvis tumnaglar, beskärning och vattenmärkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad funktionalitet gick att åstadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket är ett bra val för någon som vill manipulera bilder..

This master's thesis studies Utländska biblioteket, a 19th century foreign literature subscription library in Karlskrona, Sweden. The aim of the thesis is to investigate Utländska biblioteket between 1835?1864.The material consists primarily of primary sources from the archive of Utländska biblioteket. The main primary sources are the library's accounts book, its minutes, and two book catalogs. Using analytical tools from Jürgen Habermas, feminist criticism of his ideas and from Pierre Bourdieu, as well as results from previous research on older library forms and female organization in the 19th century, the thesis answers questions relating to the library as a society, its members and its book collection.The investigation shows that Utländska biblioteket was a subscription library as well as a book circle.

Syftet med utvärderingen är att den skall kunna fungera som ett underlag för beslut om förändrade öppettider på Ånge centralbibliotek. Biblioteksbesökarnas och bibliotekspersonalens åsikter om de nuvarande öppettiderna ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer utvärderingen lett till. Undersökningen bygger på följande utvärderings frågor:? Hur ser biblioteksbesökarna på bibliotekets öppettider ? är de nöjda eller vill de se en förändring? När vill de att biblioteket skall vara öppet (exempelvis kvällar/helger)?? Hur ser bibliotekets personal på öppettiderna och hur ställer de sig till förändrade öppettider, exempelvis kvälls- och helgöppet?? Finns det något samband mellan biblioteksbesökarnas sysselsättning och vilka öppettider de föredrar?? Vilka förslag på förändrade öppettider kan jag komma med på basis av ovanstående frågor?Resultatet av den enkätundersökning som delades ut till bibliotekets besökare visar att de flesta biblioteksbesökare är nöjda med bibliotekets nuvarande öppettider, men att vissa förändringar skulle kunna förbättra dem. Många anser att biblioteket bör vara öppet ytterligareen kväll i veckan, samt att det bör öppna tidigare på förmiddagen.

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut på tre förskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den väg som jag inriktat mig på är pedagoger på förskolor som är verksamma som läsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de påverkar urvalet av böcker som finns för barnen på förskolan. Genom att undersöka vägen som litteraturen tar innan den hamnar på förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Varför ökar antalet besök på folkbiblioteken medan antalet lån minskar? Syftet med den här undersökningen är att studera vad besökarna gör på Luleå folkbiblioteks huvudbibliotek och hur de betraktar sitt bibliotek. Frågeställningarna är: ? Vad gör besökarna på biblioteket förutom att låna böcker, tidningar och AV-medier? ? Hur betraktar besökarna på Luleå folkbibliotek sitt bibliotek? ? Vilka är det som besöker biblioteket? ? Hur är miljön på biblioteket och vilken inverkan har den på biblioteksbesökarna? ? Är biblioteket också en plats som lockar till sig andra besökare än de som söker det som förknippas med biblioteksverksamhet? För att kunna besvara frågeställningarna har en observationsundersökning och en enkätundersökning gjorts. I analysen har några begrepp från Bourdieu använts.

The purpose of this thesis is to compare mass digitization and qualitative digitization, to see how the digitization process and the digitalized material differ. The study emanates from the mass digitization as it is performed at the National Library in Norway, and the qualitative digitization at the Royal Library in Sweden. The method used is document studies combined with mail interviews. The focus is upon the practical operation, to which counts: ?purpose & selection?, ?preparation, image capturing and processing?, ?metadata & text encoding?, ?quality assessment?, ?storage of digital originals and copies? and ?display?.